Nyheter

MSB om kompetensen hos kommunala tillsynsförrättare: Organisationen – inte individen måste ha kompetensen

2011.06.22

Kompetensen hos kommunala tillsynsförrättare inom området skydd mot olyckor handlar inte om vad individen kan utan om vad som finns i organisationen. Ungefär så kan man tolka slutsatsen i MSBs uppdrag att ge förslag på vilken kompetens som kommunala tillsynsförrättare ska ha, som nyligen lämnats till regeringen.

MSB har tagit hjälp av Förvaltningshögskolan i Göteborg som gjort en studie som ligger till grund för MSBs ställningstagande i rapporten. MSB har identifierat fyra olika kompetensområden när det gäller tillsyn. Dessa är:

• Kunskap om brandskydd
• Lokalkännedom och administration
• Förhållningssätt till brukare och medborgare
• Ledningens intentioner samt juridik

Kunskap om ovanstående frågor kan inte besittas av en enskild individ utan bör finnas på organisationsnivå. Denna rapport som har skickats till regeringen med förklaringar och argument för MSB:s  ståndpunkt är en av nio som regeringen har bett om. Dessa uppdrag är ett led i uppföljningen av reformen skydd mot olyckor.  Man har ansett att tillämningen av reformen behöver utvecklas ytterligare. Bland annat bör ett bredare och mer samordnat säkerhetsarbete utvecklas på kommunal nivå och stöd bör lämnas till ett sådant arbete.

Inom regeringskansliet är det ämnesrådet Ulrika Odén som samordnar arbetet med de nio olika uppdragen (se nedan).

– Jag noterar att vi fått rapporten om kompetensen hos tillsynsförrättare, men har inget att säga om den förrän vi har berett den och resultatet av alla andra uppdrag som vi kommer att få in. Det är viktiga frågor att ta ställning till och vi kommer att arbeta med helheten, säger Ulrika Odén på Försvarsdepartementet.

En rapport har skickats till regeringen med förklaringar och argument för MSB:s  ståndpunkt. Hela rapporten finns här (PDF)!
Här är sammanfattningen i MSB:s rapport. 

MSB:s sammanfattning
Regeringen gav 2010-04-14 MSB följande uppdrag:
Regeringen ger MSB i uppdrag att ta fram en strategi för hur kompetensen för kommunala tillsynsförrättare inom området skydd mot olyckor kan stärkas och utvecklas och därmed bidra till en likvärdig, effektiv och rättssäker tillsyn över hela landet.

I uppdraget ingår att redovisa om den vidareutbildning som MSB erbjuder kommunala tillsynsförrättare behöver utvecklas samt att utreda om behörighetskrav för kommunala tillsynsförrättare kan bidra till en likvärdig och effektiv tillsyn. Vid denna prövning ska det beaktas hur behörighetskrav förhåller sig till EU:s direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer (EUT L255, 30.9.2005, Celex 32005L0036) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om den inre marknaden (EUT L 376, 27.12.2006, Celex 32006L0123)). Om resultatet blir att behörighetskrav bör förordas ska förslag på författningsändringar lämnas. Eventuella ekonomiska konsekvenser av förslagen samt förslag till finansiering ska redovisas. Uppdraget redovisas till Försvarsdepartementet senast 2011-04-01. Efter hemställan om förlängd tid har regeringen accepterat att uppdraget istället rapporteras senast 2011-06-01.

För att åstadkomma en bred förankring såväl internt inom MSB som med kommunerna och andra aktörer har regeringsuppdraget genomförts i projektform med styrgrupp, referensgrupp och projektgrupp.

Inom ramen för uppdraget har Förvaltningshögskolan på Göteborgs Universitet genomfört en studie av önskvärd tillsynskompetens. Studien har resulterat i att MSB har identifierat fyra kompetensområden. Dessa områden är kunskap om brandskydd, lokalkännedom och administration, förhållningssätt till brukare och medborgare, ledningens intentioner samt juridik.

Sammanfattningsvis anser MSB att det finns flera faktorer än tillsynsförrättarens kompetens som påverkar hur tillsynen utförs. För att bidra till att tillsynen genomförs på ett likvärdigt, effektivt och rättssäkert sätt över landet har vi därför valt att se på kompetensfrågorna ur ett organisationsperspektiv och inte ett individperspektiv.

Den strategi som tagits fram innehåller åtgärdsförslag som påverkar flera aktörer så som kommuner, tillsynsförrättare, länsstyrelserna, MSB, andra centrala myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samt ägare och nyttjanderättshavare. Strategin innehåller förslag inom områdena kunskap och kommunikation, samverkan, vägledning och råd, regelverk, tekniska system samt utvärdering, studier och forskning. MSB har också inom ramen för uppdraget utrett frågan om att införa behörighetskrav för kommunala tillsynsförrättare.

Slutsatsen är att de argument som talar emot att ett sådant krav införs väger starkare än argumenten för ett införande. Detta konstaterande grundar sig bland annat på den studie över önskvärd kompetens som genomförts av Förvaltningshögskolan vid Göteborgs Universitet.

Mot bakgrund av denna konstaterar MSB att de fyra kompetensområdena ovan inte kan besittas av varje individ utan bör finnas på organisationsnivå. Behörighetskrav enligt äldre lagstiftning, som dessutom hade en annan tillsynsordning, bidrog inte till att vissa arbetsuppgifter inom tillsynsområdet gav en mer effektiv eller rättssäker tillsynen än idag.

MSB konstaterar även att lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) funnits under en begränsad tid. Den nu gällande tillsynsordningen bör enligt myndighetens uppfattning få verka en betydligt längre tid innan ett behörighetskrav för tillsynsförrättare prövas. Vidare föreslås också att MSB:s utbildningar utvecklas när det gäller innehåll och former.

Förslaget syftar till att erhålla en systematik i kompetensförsörjningen inom området skydd mot olyckor bestående av grund och påbyggnadsutbildningar. Innehållet i utbildningarna bör utvecklas inom områden som bedömningar av om brandskyddet är i skälig omfattning, administrativ kunskap och juridik. Inom MSB pågår just nu också ett arbete med att ta fram en tillsynshandbok som bland annat kan fungera som underlag för dessa utbildningar.

För MSB medför strategin en relativt stor ambitionsökning kopplat till en delvis förändrad roll. Detta bedöms motsvara en ökad kostnad på ca 2,5 mnkr per år vilken inte ryms inom MSB:s nuvarande anslag utan bör finansieras på annat sätt. Vidare bedömer MSB att de förslag som lämnas i strategin inte innebär en kostnadsökning för kommunerna.

De kostnaderna som tillkommer för kommunerna bör kunna finansieras med ökat avgiftsuttag för tillsynsverksamheten samt genom de effektiviseringar i tillsynsarbetet som strategin leder till. Länsstyrelserna kan få ökade kostnader för bland annat regional samordning inom området. Detta sker till viss del redan idag men behöver utvecklas varför MSB bedömt att tillkommande kostnader uppgår till ca 0,5 mnkr per år. MSB har därutöver i tidigare uppdrag (Fö2010/1961/SSK punkt 5) redovisat behov av ökade resurser för länsstyrelsernas tillsyn.

De nio uppdragen
I regeringens skrivelse Samhällets krisberedskap - stärkt samverkan för ökad säkerhet (Skr. 2009/10:124) anger regeringen  att den reform av räddningstjänstlagstiftningen som lagen om skydd mot olyckor inneburit stödjer och driver på arbetet med hantering av vardagens olyckor. Reformens lagstiftning och utformning är lämplig och accepterad av berörda parter men tillämpningen behöver utvecklas ytterligare. Bland annat bör ett bredare och mer samordnat säkerhetsarbete utvecklas på kommunal nivå och stöd bör lämnas till ett sådant arbete.

Med utgångspunkt i den genomförda uppföljningen av reformen skydd mot olyckor har regeringen den 14 april 2010 beslutat om följande uppdrag.

• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i samverkan med Statens skolverk och Rikspolisstyrelsen och efter samråd med Sveriges Kommuner och Landsting och berörda organisationer ta fram nationella handlingsplaner med förslag till samverkansorgan och förbättringsåtgärder för att stärka arbetet mot bränder i skolmiljö. Kostnader för eventuella förslag ska redovisas samt hur dessa förslag finansieras inom befintliga budgetramar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast den 1 december 2010 redovisa en delrapport till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). Uppdraget ska sedan slutrapporteras till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 juni 2011.
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Socialstyrelsen, länsstyrelsen i Västernorrlands län, länsstyrelsen i Norrbottens län och länsstyrelsen i Örebro län lämna förslag till formerna för och finansiering av ett försök att pröva alternativa lösningar för att i samverkan mellan sk. blåljusmyndigheter (kommunal räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård) utveckla en för medborgarna god tillgänglighet av hjälp från det allmänna vid nödlägen och en rimlig trygghets- och säkerhetsnivå avseende allmän ordning, säkerhet och hälsa. Kommuner i respektive län ska bjudas in för att delta i arbetet. Försöksperioden ska omfatta fyra år. Om det visar sig lämpligt kan även andra allmänna aktörer än kommunal räddningstjänst, polis och ambulanssjukvård, t.ex. kommunala förvaltningar involveras i försöken. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast den 1 juni 2011 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, med beaktande av principen om den enskildes eget ansvar och med utgångspunkt från den enskildes förutsättningar och behov, redovisa hur ett rimligt brandskydd i boendemiljöer och andra liknande miljöer kan tillgodoses. Om det inom något område visar sig finnas behov av en ytterligare författningsreglering av brandskyddet ska detta särskilt redovisas. Eventuella ekonomiska konsekvenser av förslagen samt förslag till finansiering ska redovisas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast den 31 december 2010 redovisa en delrapport till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet). En slutrapport ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 juni 2011.
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ta fram en strategi för hur kompetensen för kommunala tillsynsförrättare inom området skydd mot olyckor kan stärkas och utvecklas och därmed bidra till en likvärdig, effektiv och rättssäker tillsyn över hela landet. I uppdraget ingår att redovisa om den vidareutbildning som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap erbjuder för kommunala tillsynsförrättare behöver utvecklas samt att utreda om behörighetskrav för kommunala tillsynsförrättare kan bidra till en mera likvärdig och effektiv tillsyn. Vid denna prövning ska myndigheten beakta hur sådana behörighetskrav förhåller sig till EU:s direktiv (Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer [EUT L 255, 30.9.2005, s. 22, Celex 32005L0036] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden [EUT L 376, 27.12.2006, s.1, Celex 32006L0123]). Kommer myndigheten fram till att behörighetskrav bör förordas, ska myndigheten lämna förslag på författningsändringar. Eventuella ekonomiska konsekvenser av förslagen samt förslag till finansiering ska redovisas. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast den 1 april 2011 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i samverkan med länsstyrelserna dels ta fram förslag om hur samverkan mellan länsstyrelserna kan förbättras för att utveckla länsstyrelsernas kompetens och förmåga att genomföra tillsyn enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, dels lämna förslag till hur länsstyrelsernas kompetens och förmåga inom området farlig verksamhet (2 kap. 4 § lagen om skydd mot olyckor) kan förbättras samt hur samverkan mellan länsstyrelserna inom detta område kan utvecklas. Eventuella kostnader ska finansieras inom berörda myndigheters ekonomiska ramar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast den 31 december 2010 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i samverkan med Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Rikspolisstyrelsen, länsstyrelserna och Sveriges Kommuner och Landsting samt efter samråd med Försvarsmakten, Socialstyrelsen och andra inom räddningstjänsten samverkande organ föreslå hur samordning och samverkan mellan samhällets olika grenar av räddningstjänst fortsatt kan utvecklas. Utgångspunkten ska vara att det är av betydelse att samverkan och samordning inom räddningstjänsten utvecklas. Inte minst är en fungerande samordning och samverkan nödvändig vid kriser i samhället. Det är därför angeläget att det finns forum där samordning och samverkan mellan de räddningstjänstansvariga myndigheterna och i räddningstjänsten samverkande organ kan utvecklas. Eventuella kostnader ska finansieras inom berörda myndigheters ekonomiska ramar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast den 1 februari 2011 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).
• Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i samverkan med Kustbevakningen, Rikspolisstyrelsen och Transportstyrelsen lämna förslag till hur tillsynen över den statliga räddningstjänstens olika grenar kan utvecklas och hur Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kan stödja de ansvariga myndigheterna i deras tillsynsverksamhet. Utgångspunkterna ska vara att tillsynen ska effektiviseras, förstärkas och präglas av tydlighet och enhetlighet samt att den ska bidra till en samsyn och samordning mellan olika räddningstjänstansvariga myndigheter. Eventuella kostnader ska finansieras inom berörda myndigheters ekonomiska ramar. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast den 1 juni 2011 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).